CNN:
Av Willy Wo-Lap Lam,
CNN:s Kinaanalytiker
6 februari 2001

Jiang Zemin kan för stunden lyckas med att kväva den andliga Falun Gong-rörelsen, men den kinesiske presidentens anseende har avsevärt skamfilats. Det har även Kinas reformprogram. Jiang har mobiliserat en Mao-liknande massrörelse mot den kvasibuddhistiska gruppen, vilken man karakteriserar som en ”anti-kinesisk internationell rörelse”.

Inte sedan den anti-amerikanska kampanjen som följde på NATO-bombningarna av den kinesiska ambassaden i Belgrad 1999, har så många kineser gått ut på gatorna i den regeringsdirigerade kampanjen.I termer av storlek och omfattning, har ”kampen mot ’fördömd kult’” överträffat många tidigare massrörelser.

Möten som fördömer gruppen har även hållits i de mer avlägsna västra provinserna – och av uppenbart irrelevanta regeringsenheter, såsom väderbyrån och Ministeriet för Land- och Naturtillgångar. Med en återanknytning till kulturrevolutionen gjordes antydningar om att Folkets Befrielsearmé, PLA, kunde komma att sättas in i kampen.

Lovade att försvara ledarskapet

Nyhetsbyrån Xinhua citerade funktionärer från PLA och den militärliknande Folkets Beväpnade Polis som påstod att [gruppen] var ”ett försök av fientliga krafter i väst att störta Kina”. Befattningshavare från alla nivåer inom krigsmakten gav löften om att göra sitt yttersta för att försvara den centrala ledningen och att ”upprätthålla nationell säkerhet och social stabilitet”. Källor nära säkerhetsdepartement i Peking har sagt att Jiang var beredd att vidta ännu mer drastiska åtgärder för att uppnå sitt mål att utplåna […] innan den kommande 80-årsdagen av kommunistpartiets grundande. “Kultanhängarna” har tillsagts att om de inte skriver på papper som tar avstånd från gruppen, så kommer de att avskedas och deras pensioner konfiskeras. Övervakning och trakasserier av utövarna, vilka uppenbarligen inte gör något mer än att hemma praktisera sin form av långsamma andningsövningar [andningsövningar ingår inte i Falun Gongs fem övningar /red], har trappats upp.

Det har rapporterats att polisansvariga med underbemanning har rekryterat arbetslösa arbetare i kampen mot Falun Gong.
Medan Jiangs ledning kan ha verkliga skäl till att känna ett hot från [Falun Gong], har de kvasimaoistiska taktikerna man tagit till rest allvarliga frågor.

Piskar upp massorna

“Även om Falun Gong skulle sprida farliga tankar, är sättet som ledningen uppeggar massorna på för bekämpning av ”en global anti-kinesisk konspiration” stötande, säger en akademiker i Peking som vill vara anonym. ”Jiangregimen har fortfarande kvar att bevisa Falun Gong-anknytningen till antikkinaelement i USA och väst”.
De anti-amerikanska och anti-NATO-upploppen i maj 1999 borde ha lärt Peking läxan att en kulturrevolutionsliknade kampanj kan slå tillbaka. Ett par dagar efter att demonstrationerna ägt rum, var man i Peking tvungen att dra i bromsen då många protesterande utnyttjade kampens möjligheter till att ge utlopp för sitt missnöje med regimen. […] Den allvarligaste kritiken som hittills riktats mot Jiangs agerande mot Falun Gong är dock att han förefaller att använda sig av massrörelsen för att stärka och gynna trohet och stöd åt sig själv. Precis som vid 60-talets kampanjer hålls även nu under de senaste åren standardritualer med ideologiska möten inom partiets enheter, på fabriker och andra sammanhang, där deltagarna gör offentliga tillkännagivanden som stöd för Pekings linje och för den högste ledaren.

Anti-amerikansk kampanj

Temat för den anti-amerikanska kampanjen 1999 var inte endast att slå tillbaka “NATO:s USA-ledda antikinakonspiration” utan innebar även att bedyra oreserverat stöd för den ”centrala ledningen med kamrat Jiang i centrum”. Enligt en partiveteran kan Jiang ha önskat en offentlig show med stöd för honom själv, bara på grund av att man haft skilda uppfattningar inom Politbyrån om hur man skulle hantera Falun Gong. Det är ingen hemlighet att åtskilliga Politbyråmedlemmar har ansett att presidenten har använt ett felaktigt förfaringssätt. Däribland mer moderata ledamöter som Zhu Rongji, vicepresident Hu Jintao och chefen för Kinesiska Folkets Politiska Konsultativa Sammanslutning, Li Ruihuan, till konservativa såsom den Nationella Folkkongressens ordförande Li Peng. Till exempel sades det att både Li Ruihuan och Zhu, som mötte Falun Gongs representanter kort efter att den nu så omtalade demonstrationen utanför partihögkvarteret ägt rum i april 1999 (se artikel ”Zhongnanhai 25 april-händelsen”), intog en försonlig hållning. “Genom att släppa loss en Mao-liknande rörelse tvingar Jiang seniorkärnan till förpliktelse för sin linje”, sade en partiveteran. ”Detta kommer att stärka Jiangs auktoritet och kan ge honom tillräckligt med utrymme för att kunna diktera skeendena under kommunistpartiets huvudkongress nästa år”. Hittills har Jiang emellertid endast varit måttfullt framgångsrik i lojalitetsspelet. Bland de högsta ledarna har Zhu och Hu offentligt stött de hårda metoderna.

Li Ruihuan, vars mest kända motto är att “söka harmoni och försoning” har emellertid förblivit tyst under anti-Falun Gongkampen. Genom att Jiang satsar sitt anseende på den snabba utraderingen av Falun Gong tar han en stor risk, säger politiska analytiker.

Det stora talet

“Jiang vill ha utraderat Falun Gong innan han ska hålla sitt stora tal i Folkets Stora Sal den 1 juli, för att markera 80-årsdagen av partiets grundande”, uppgav en västdiplomat. ”Men om Falun Gong vägrar att försvinna? Man känner till den beslutsamma ”in-i-döden-inställningen” hos många Falun Gong-utövare. Om anti-Pekingprotester fortsätter under året, antingen i huvudstaden eller i provinserna, kommer Jiangs anseende att skadas enormt”. Sansade kadrer och akademiker i Peking anser även att återkomsten av den Mao-liknande politiska kampanjen kommer att slå mot ekonomiska och politiska reformer. Som exempel kan detta sända budskap till regeringar och investerare i väst om att Peking ännu är förbunden till och kvar i främlingsrädsla – och masshysteri – från förflutna tider. Sedan förra året har medlemmar inom den officiella hjärntrusten gett antydningar om villighet inom ledningen om återupptagna politiska reformer inför den 16:e partikongressen.

Emellertid indikerar återkomsten av Mao-liknande normer så på – med militärliknande insatser mot en uppenbart icke-våldsam religiös grupp [Falun Gong är ingen religion /red] och att stödja obetänksam lojalitet till presidenten – att Jiangs grupp sätter sina personliga intressen framför reformer.

Willy Wo-Lap Lam 6 februari 2001


http://www.cnn.com/2001/WORLD/asiapcf/east/02/05/china.willycolumn/index.html