| CNN: Kinas kuvande har ett högt pris
CNN: Av Willy Wo-Lap Lam, CNN:s Kinaanalytiker 6 februari 2001 Jiang Zemin kan för stunden lyckas med att kväva den andliga Falun Gong-rörelsen, men den kinesiske presidentens anseende har avsevärt skamfilats. Det har även Kinas reformprogram. Jiang har mobiliserat en Mao-liknande massrörelse mot den kvasibuddhistiska gruppen, vilken man karakteriserar som en ”anti-kinesisk internationell rörelse”. Inte sedan den anti-amerikanska kampanjen som följde på NATO-bombningarna av den kinesiska ambassaden i Belgrad 1999, har så många kineser gått ut på gatorna i den regeringsdirigerade kampanjen.I termer av storlek och omfattning, har ”kampen mot ’fördömd kult’” överträffat många tidigare massrörelser. Möten som fördömer gruppen har även hållits i de mer avlägsna västra provinserna – och av uppenbart irrelevanta regeringsenheter, såsom väderbyrån och Ministeriet för Land- och Naturtillgångar. Med en återanknytning till kulturrevolutionen gjordes antydningar om att Folkets Befrielsearmé, PLA, kunde komma att sättas in i kampen.
Lovade att försvara ledarskapet Piskar upp massorna
“Även om Falun Gong skulle sprida farliga tankar, är sättet som ledningen uppeggar massorna på för bekämpning av ”en global anti-kinesisk konspiration” stötande, säger en akademiker i Peking som vill vara anonym.
”Jiangregimen har fortfarande kvar att bevisa Falun Gong-anknytningen till antikkinaelement i USA och väst”. Anti-amerikansk kampanj Temat för den anti-amerikanska kampanjen 1999 var inte endast att slå tillbaka “NATO:s USA-ledda antikinakonspiration” utan innebar även att bedyra oreserverat stöd för den ”centrala ledningen med kamrat Jiang i centrum”. Enligt en partiveteran kan Jiang ha önskat en offentlig show med stöd för honom själv, bara på grund av att man haft skilda uppfattningar inom Politbyrån om hur man skulle hantera Falun Gong. Det är ingen hemlighet att åtskilliga Politbyråmedlemmar har ansett att presidenten har använt ett felaktigt förfaringssätt. Däribland mer moderata ledamöter som Zhu Rongji, vicepresident Hu Jintao och chefen för Kinesiska Folkets Politiska Konsultativa Sammanslutning, Li Ruihuan, till konservativa såsom den Nationella Folkkongressens ordförande Li Peng. Till exempel sades det att både Li Ruihuan och Zhu, som mötte Falun Gongs representanter kort efter att den nu så omtalade demonstrationen utanför partihögkvarteret ägt rum i april 1999 (se artikel ”Zhongnanhai 25 april-händelsen”), intog en försonlig hållning. “Genom att släppa loss en Mao-liknande rörelse tvingar Jiang seniorkärnan till förpliktelse för sin linje”, sade en partiveteran. ”Detta kommer att stärka Jiangs auktoritet och kan ge honom tillräckligt med utrymme för att kunna diktera skeendena under kommunistpartiets huvudkongress nästa år”. Hittills har Jiang emellertid endast varit måttfullt framgångsrik i lojalitetsspelet. Bland de högsta ledarna har Zhu och Hu offentligt stött de hårda metoderna. Li Ruihuan, vars mest kända motto är att “söka harmoni och försoning” har emellertid förblivit tyst under anti-Falun Gongkampen. Genom att Jiang satsar sitt anseende på den snabba utraderingen av Falun Gong tar han en stor risk, säger politiska analytiker. Det stora talet “Jiang vill ha utraderat Falun Gong innan han ska hålla sitt stora tal i Folkets Stora Sal den 1 juli, för att markera 80-årsdagen av partiets grundande”, uppgav en västdiplomat. ”Men om Falun Gong vägrar att försvinna? Man känner till den beslutsamma ”in-i-döden-inställningen” hos många Falun Gong-utövare. Om anti-Pekingprotester fortsätter under året, antingen i huvudstaden eller i provinserna, kommer Jiangs anseende att skadas enormt”. Sansade kadrer och akademiker i Peking anser även att återkomsten av den Mao-liknande politiska kampanjen kommer att slå mot ekonomiska och politiska reformer. Som exempel kan detta sända budskap till regeringar och investerare i väst om att Peking ännu är förbunden till och kvar i främlingsrädsla – och masshysteri – från förflutna tider. Sedan förra året har medlemmar inom den officiella hjärntrusten gett antydningar om villighet inom ledningen om återupptagna politiska reformer inför den 16:e partikongressen.
Emellertid indikerar återkomsten av Mao-liknande normer så på – med militärliknande insatser mot en uppenbart icke-våldsam religiös grupp [Falun Gong är ingen religion /red] och att stödja obetänksam lojalitet till presidenten – att Jiangs grupp sätter sina personliga intressen framför reformer. |